Vatten på vägbanan - en av våra värsta fiender och orsak till massor av svåra olyckor. 

Snåla inte på sommardäcken

 Vädret stabiliseras och värmen sprider sig i landet. Snön och isen tinar bort och vägarna övergår från vinterväg till sommarväg. Därmed ska också dubbdäcken tas av såvida bilföraren inte har för avsikt att köra i delar av vårt avlånga land som har och kan tänkas få, vinterväg.

Så är det sagt och sista datum för dubbdäck är 15 april. Det gäller alltså enbart dubbade däck. Många gånger läser vi braskande rubriker om att ”nu ska vinterdäcken tas av”. Men har du odubbade däck får du köra med dem så länge de är lagliga, det vill säga med minst 3 mm däckmönster på det mest slitna stället på vintern eller 1,6 mm på samma ställe på sommaren. Kom dock ihåg att de dubbfria vinterdäcken inte är och kommer heller aldrig att bli ett bra alternativ för varma sommarvägar.

Det är bara riktiga sommardäck som gäller. De är tillverkade efter helt andra normer än vinterdäcken. Medan ett vinterdäck ska klara av att ha en slityta som klarar av att greppa mot underlaget i snö, på is och i sträng kyla, ska ett sommardäck klara av motsatserna. Framförallt regn och höga temperaturer. I sommardäcket är allt material som används utvecklat, allt inifrån stålcorden och ända ut till slitbanan, för att däcket ska klara de hastigheter som hastighetskoden anger. Ju fortare ett däck rullar mot underlaget, asfalt eller betong, desto varmare blir det.

Ett däck som är hastighetsanpassat till maximalt 190 km/timme är ett så kallat T-däck, det vill säga det har hastighetskoden T ingjutet i däcksidan tillsammans med däckets storleksbeteckning. Till exempel 185/65 R15T, där 185 står för däckytans bredd, 65 däckskuldrans (sidans) höjd i procent av bredden och R15 att det är ett radialdäck som är tillverkat för en 15 tums fälg.

Uppåt är det sedan H, vilket är tillverkat för max 210 km/timme, V som klara 240 km/timme. Däck för högre hastigheter har beteckningarna ZR, W och Y.

Den som vill och har möjlighet kan ju efter ett par timmars körning i hög fart lägga handen på däcket och känna på den värme som utvecklats. Men jag varnar – det är hett.

Vinterdäck som används i Sverige är sällan anpassade för högre farter än 160 km/timme, bokstaven Q. Det kan också ha R eller S (170 resp 180 km/timme).

Om man skulle få för sig att använda ett vinterdäck som sommardäck och köra fort och länge, kan man med största sannolikhet räkna med att värmen som utvecklas förorsakar en slitbaneseparation. Det innebär att slitbanan helt enkelt lossnar eftersom värmen löser upp vulkaniseringen (”klistret”) mellan däckstommen och slitbanan.

Att köpa nya däck är inte helt lätt. För 99 procent av Sveriges bilister handlar däckköpet om pengar. Bildäck är dyra. Framförallt så kallade premiumdäck. Det är marknadens bästa däck tillverkade av några av de största däcktillverkarna, Michelin, Goodyear, Continental, Pirelli, Bridgestone och kanske någon fler. De tillverkar miljoner och åter miljoner däck varje år under sitt eget namn. Dessutom äger varje stor tillverkare ett antal mindre fabrikat, mer eller mindre kända, så kallade andramärken. Därutöver importeras det en otrolig mängd däck till extremt låga priser från asiatiska länder, Kina, Malaysia, Filippinerna, Indien med flera länder.

När de stora motortidningarna testar däck placerar sig i regel alltid dessa lågprisimporter sämst. Det är usla däck, ja till och med så dåliga att vissa av dem borde dödskallemärkas enligt någon tidning. Så om du ska köpa nya däck, försök att undvika de allra billigaste däcken, både för din egen skull och för andras. De är inte bra. De fungerar inte lika bra i nödsituationer ute på vägen. De har längre bromssträckor, och då talar vi inte om centimetrar eller decimetrar. Det kan handla om tiotals meter!

De billiga däcken kan vara rent katastrofala på regnblöta vägar. Deras mönster förmår inte att rensa undan vattnet under däcket. Det bildas då en kudde av vatten mellan däcket och vägbanan. Hur mycket grepp och styrförmåga har då då? I normalfall har varje däck en kontaktyta med vägbanan stor som en handflata.

Så i valet mellan de dyraste däcken och de usla, billiga däcken, välj gärna ett mellanprisdäck. Det finns en hel del i prisklasserna runt 700-800 kr per däck som är riktigt bra, i vissa testmoment lika bra som premiumdäcken. Då talar vi om t ex Semperit, Fulda, Barum, Gislaved, Uniroyal m fl. Det är däck man kan lita på. De får sällan samma höga totalpoäng som de bästa i testerna, men vi vanliga normala bilförare utsätter inte våra däck för de extremvarianter som däcktestarna gör när de anstränger sig till max för att få släpp i regnvåta kurvor på testbanorna eller göra panikinbromsningar från 120 km till stillastående gång på gång på gång.

Dessutom kan man ju fundera på vad lågprisdäcken innehåller. Från och med första januari i år är det förbjudet att använda så kallad HA-olja som beståndsdel i däcktillverkningen. HA-oljor är cancerframkallande och miljöfarliga eftersom de innehåller stora mängder polyaromatiska kolväten (PAH).

HA-oljorna bidrar direkt till kvaliteten och säkerheten hos det färdiga däcket.

Man använde tidigare HA-olja i gummiblandningen under tillverkningsprocessen i fabriken. Alternativt kunde oljan vara tillsatt för att förbättra beredningen av det gummi som köptes direkt från tillverkare. Med HA-oljor i gummiblandningen vet man att slitbanegummit får förbättrat våtgrepp och även påverkar andra prestanda som t.ex. livslängd.

De stora tillverkarna i Europa vet detta och har lyckats fasa ut de giftiga oljorna, eftersom EU har förbjudit dem. Men vem kollar lågprisimporten?

Och du, man behöver inte köpa däcken hos en däckhandlare eller hos bilfirman. På nätet finns möjligheter att tjäna många hundralappar på däckköpet, ja det kan till och med handla om tusenlappar för fyra nya däck jämfört med däckhandeln.

Krönika Av Torsten Björklund 12 apr 2010 13:17