Torsten Björklund

Bakvänt eller framsynt?

Efter att ha sålt över 1 miljon bilar av den första generationens Meriva, har nu generation 2 börjat dyka upp även här hemma.

Första Merivan hade premiär i augusti 2003. Bara 18 månader senare sparkade en projektgrupp hos Opel igång arbetet med den nya modellen. Ganska snabbt såg man en möjlighet för bilen som inte funnits tidigare. För att göra bilen mer användarvänlig än tidigare version, skulle man hänga bakdörrarna ”fel” väg. Detta gjordes möjligt tack vare ett beslut i EU 2006 där Rolls Royce fick tillstånd att ha bakhängda bakdörrar på modellen Phantom och London Taxi fick fortsätta med sina bakdörrar,

Det är dock ingen stor bil i klass med Rollsen eller Londons taxibilar. Meriva är bara 429 cm lång men om man hade valt att i stället göra skjutdörrar på bilen, en tanke som länge fanns med i planeringen, skulle den enligt teknikerna bakom bilen bli ytterligare 20 cm längre.

Vad vinner man då med de ”felvända” bakdörrarna?

Framför allt ett betydligt lättare insteg i baksätet då dörrarna förutom att vara upphängda i bakkant, även har en extremt stor öppningsvinkel, 84 grader. Normalt är mellan 65 och 70 graders öppningsvinkel på personbilar.

Opel erkänner utan omsvep att man i första hand riktar sig till familjer med små barn då det är extremt lätt att hantera barn och barnstolar, tack vare dörrarna bak.

Till skillnad från andra bilar som har eller har haft dörrar konstruerade på samma sätt som i Meriva har Opel valt att ha kvar B-stolpen. Det innebär att bilen inte ser så där speciellt märkvärdig ut från sidan om bägge dörrarna är öppna, jämfört med bilar som saknar B-stolpen. Där kan man ibland få för sig att hela bilen kan säcka ihop och vika sig.

Inne i bilen finns en hel drös med smarta lösningar för förvaring och komfort. I baksätet finns ”FlexSpace-systemet” som tillåter att bakstolarna kan flyttas om utan att någon av dem behöver tas ut ur bilen. Bakstolarna är också placerade högre än framstolarna vilket ger passagerarna bak bättre sikt framåt än tidigare.

”Flexrail” är ett förvaringssystem mellan stolarna som ökar både kapacitet och användarvänlighet.. Framstolarna har stora möjligheter till individuell justering, bl a är skjutmånen fram/bak hela 24 cm.

Meriva har ett brett motorprogram, från instegsmotorn på 1,4 liter och 100 hk via en turboladdad 1,4 litersversion på 120 hk till toppversionen i bensinprogrammety, 1,4 turbo och 140 hk. Ingen av dessa kvalar in som alternativ i miljöbilar, men klarar av EU 2005-normen.

På dieselsidan finns en ecoFLEX-motor på 1,3 liter som ger 95 hk och en större version på 1,7 liter och som ger 100 hk. Den sistnämnda fås ihop med en sexväxlad automatlåda.

Meriva är, oavsett motorversion, en trevlig bekantskap på vägen. Den är absolut inte någon racer, vilket köpare av bilen nog inte är ute efter. Däremot är den säker och mycket välutrustad. Tyvärr har den ännu inte krockprovats av det oberoende institutet euro NCAP, men Opel gör ingen hemlighet av att man siktar på högsta betyg, fem stjärnor.

Utrustningslistan över standarddetaljer är lång som ett nödår, och listan över tillvalsutrustning är nästan inte sämre.

För en sprillans ny Opel Meriva får man betala från c:a 165 000 kr för den enklaste modellen upp till knappt 200 000 för versionen med den stora dieselmotorn och automatlådan.

Helhetsbedömningen är att detta är den bil som är lätt att ta till sitt hjärta. Enkelheten och idérikedomen i olika lösningar med stolar och utrymmen samt förvaring, gör Opel Meriva till en konkurrent till betydligt mer sålda bilar som Toyota Verso och VW Touran.
 

Av Torsten Björklund 28 okt 2010 13:21